Mastino Napoletano härstammar från den urgamla Molosserhunden, de stora tunga hundar som romarna använde som krigshundar. Det äldsta exemplet på en Moloss är en liten stenstaty från södra Mesopotamien som är daterad till 200 år f Kr. Molosserhunden ansågs länge enligt all expertis vara utdöd.
En författare, journalist och hundexpert vid namn Piero Scanziano ansåg dock att vissa smågrupper av Molosserhunden hade överlevt här och var och inte bara i trakterna runt Neapel.

En annan mycket känd uppfödare, Mario Querci, Kennel di Ponzano stödde detta påstående och sade sig ha stött på en liten uppfödare av rasen redan 1930, från Bagnocavallo do Romagna som hette Monti.
Piero Scanziano lyckades så återskapa Molosserhunden som höll på att gå förlorad, nu under namnet Mastino Napoletano. De första åtta exemplaren av rasen ställdes ut 1946 i Neapel. 1949 blev en av Scanzianos hanar, Guaglione, rasens första officiella champion.

Mastino Napoletano är ofta en missförstådd ras. Det är sant att de är världens effektivaste vakthundar, men de är på intet sätt att betrakta som aggressiva. Som en naturlig följd av rasen exceptionella vaksamhet är den reserverad, vilket betyder att den är ointresserad när en främling vill klappa den.
En Mastino Napoletano tar kanske längre tid att verkligen lära känna än andra raser, men när du väl har vunnit dess förtroende kan du vara säker på att du har en vän för livet.
Gentemot sin familj och sina vänner är den vuxna Mastinon oerhört tillgiven och trofast. De älskar uppmärksamhet precis som andra hundar och är verkligen stora personligheter.

Mastino Napoletanovalpar ska precis som alla andra hundvalpar vara kontaktsökande, utåtriktade och kämpa om att få mest uppmärksamhet. Reservationen gentemot främlingar inträder först senare.


Mastinons karaktär gör att den inte är en "nybörjarhund". Den kräver en ägare som är intresserad av att lära sig hundpsykologi. Den stränga och hårda fostran som många dessvärre sätter i samband med en stor och stark hund kan helt ödelägga en Mastino.
Den är som ung oerhört följsam och känslig för sin ägares bestraffningar. För hård fostran kan medföra en psykiskt knäckt hund som i värsta fall aldrig går att rätta till.
Det riktiga är konsekvens och massor av kärlek, två saker som säkrar dig och din familj att få en trofast, hängiven och vaksam familjemedlem.

En annan viktig del i valpens fostran är att aldrig leka våldsamma kamplekar med den, därför att det undergräver tillitsförhållandet mellan ägare och hund. Valpen kan missförstå en hårdhänt behandling som den blir utsatt för från sin älskade ägare.

Mastino är kanske inte precis vad man menar med en "barnhund", men det går utmärkt ihop med barnen i sin egen familj om man iakttar de regler som gäller för allt umgänge mellan barn och hundar.
Rasen kräver inga mängder med motion, men den skall ut och röra på sig varje dag.
Promenader är också viktigt för hundens sociala tillfredsställelse, den trivs med att vidga sina vyer och se över sitt revir.
 

Mastino Napoletano tycker inte om att åka bil utan trivs bäst hemma när den får tillbringa dagarna på tomten.

Innan man skaffar en Mastino bör man tänka efter mer än en gång. Man måste vara säker på att man verkligen kan och vill ta han om en hund många år framöver. Rasens karaktär gör att den är i den närmaste omöjlig att omplacera som vuxen. En Mastino glömmer aldrig sin första ägare utan kan ägna återstoden av livet att längta tillbaka.